6284dbc5b422e7360a0da4a2
Skivrecension – Supersci “Entropy”


 

 

Superscientifiku, numera Supersci, har jag haft förmånen att följa sedan demokassetter på sent nittiotal fram till dags dato. Det är en synnerligen intressant musikalisk “resa” med utveckling präglad av integritet, respekt för hantverket och ett säreget sound ingen kan återskapa. Genom årens lopp har gruppen låtit skapandet ha sin gång och med jämna mellanrum bjudit in lyssnare till parallell-universumet i Soundvalley (Sundsvall). Det unika jazz/soulpräglade soundet med personliga reflektioner och samhällsbetraktelser har varit isolerade för hajp och trender, så även när gruppen följer upp med sitt tredje album knappt fem år efter “Timelines”.

 

 

Med förmodad utgångspunkt i den ovan nämnda skapandetraditionen, tar “Entropy” dock en klart mer progressiv ansats. Det gör sig främst gällande med en, för Supersci, eleverad ljudbild signerad Erik L och Broke N Tipsy. Igenkänningfaktorn i soundet är inte hundraprocentig men som lyssnare fångas jag snart av Mr Noun och Arkas alltd lika påtagliga närvaro och kunskaper bakom mickstativet. Vassa titelspåret “Entropy” anslår tonen för en dystopisk omvärldsbeskrivning om världens sönderfall och det är tematiskt starkt genomgående, även om det ur en vetenskaplig aspekt är ett intrikat ämne gruppen tar sig an.  Det är sofistikerat och modernt i “Dark Matter” och “Break It Up”, nedtonat och organiskt i “Let It Go” och samtidigt bekant lekfullt i “Why Oh Why”. De vokala sånginsatserna av Remedeeh, Kristin Amparo och Isabel Neib är väl avvägda och gästinhoppet av Rapper kC visar på att återväxten i hemstaden är säkrad.

 

 

På gott och ont är det sällsamt jazziga och minimalistiska som på många sätt manifesterat Supersci´s skapande under snart tjugo år, mindre framträdande på “Entropy”. Det elektroniska ljudlandskapet manifesterar för mig ett brett spektra av musikaliska influenser dock med bibehållet norrländskt vemod i botten. Det produktionsmässigt nya vägvalet man stakar ut är något jag applåderar men nostalgikern i mig är inte helt och hållet övertygad. Det är med säkerhet en mental tröskel jag måste ge både tid och eftertanke med upprepad lyssning för att övervinna. Där har redan Supersci med säkerhet landat tryggt och fortsätter kontinuerligt att trampa upp nya kreativa stigar, ett fåtal svenska artister förunnat att beträda.

 

 

 

Bästa låt: “Let Go”. Ett sällsynt och grymt gästinhopp av Cleo, på engelska.

 

Bästa produktion: “Let Go”. Är svag för det klassiska Flyphonic-soundet.

 

Intressant text: “Entropy”. Tankeväckande titelspår som beskriver samhällsutvecklingen i en nedåtgående spiral.

 

 

 Skivbolag: Flyphonic Phonogram

Releasedatum: 10/4-2015

 

 

betyg 3,5

 

 

// Tobias Carlsson

 

 

 



Publicerat:
Redaktionen



NULL