Aktuell med den tredje och sista EP:n ”Dom som aldrig snack” från trilogin De Tre Aporna, besökte producenten Viktor Ax Kingsizekällaren och intervjuprogrammet "Mellan Raderna" för att prata om tomrum, lösningar och att inte göra bortförklaringar.

Uppsala-producenten Viktor Ax släppte nyligen EP:n ”Dom som aldrig snack”, den sista i trilogin De Tre Aporna. Produktionen har ett ännu mörkare och hårdare sound än de två tidigare släppen, och gästas av välkända namn som Dani M, Abidaz, Mwuana, Rawa men även nya talanger som Delgado och Rozh.

Det var den amerikanska hiphopen, genren i sig samt uttryck som ansågs vara kontroversiella som fångade upp Viktor Axbergs intresse vid 14-årsåldern.

– Jag har alltid varit sån som vill skapa det jag gillar. När jag var liten ville jag bli filmregissör eller hålla på med tv-spel. Men musiken, det var där jag fastnade. Och då tänkte jag ”Hur kan jag göra det här?”. Jag började ganska enkelt men sen fastnade jag för jag tyckte det var roligt.

Viktors tips till andra personer som vill bli producenter men kanske inte har tillgång eller råd med utrustningen är att använda sig av det man har. Den billigaste datorn som går att köpa funkar.

– Man kan ha vilken dator som helst och ha ett enkelt program. Det är oftast en bortförklaring bland folk att ”ja man behöver dom här grejerna”. Det är bara bullshit. Det beror på vad man gör med grejerna. Jag har hört fantastiska beats som har gjorts av producenter med program som Reason och FL.

Idag arbetar Viktor dagligen med flera av Sveriges främsta rappare, men brinner samtidigt för att finna nya talanger och gång på gång sträcker ut handen till personer som förtjänar en chans.

– Det är roligare. Man börjar från början och skapar en artist. Även om de är artister från början så blir processen väldigt kreativ och mer av en utmaning. Om vi säger att jag producerar en singel med Ken Ring eller Dani M och får massa streams så är det såklart jättekul men det får de på all sin musik. Men med Rawa till exempel, när vi fick två miljoner streams så var det ännu roligare. För det betyder att vi har något där. Jag tycker det är viktigt också att de som förtjänar att höras måste få höras. Man måste ta fram dom nya också.

I fjol besökte Viktor HVB-hem för att ge ungdomar möjligheten att spela in musik med honom.

– Jag vill sätta ihop en skiva med dem som förtjänar att höras och verkligen ge dem en chans för de kanske inte har någon annan utväg än sin musik. Vissa av dem har inte ens en familj, det enda de har är sina texter och jag ville ge dem en chans. Samtidigt är det intressant för mig att ta upp dem och höra deras historia.

Du vill hjälpa många, men vem hjälpte dig?

– Alla artister som köper mina beats, min manager Ernesto, men jag tycker man måste ge sig själv cred också. Det finns ingen hjälp, det finns möjligheter. Folk kan se möjligheter. Många säger ”Du hjälpte Rawa upp”. Det skulle jag inte påstå, utan jag gav honom möjligheten och han har hjälpt sig själv genom att envist hela tiden bygga upp den talang han har. Man måste ge sig själv en klapp på axeln.

Viktor Ax musik utmärker sig på den svenska hiphop-scenen. Han sammanlänkar ofta trap och klassisk musik för att göra låtarna mer dramatiska. Han är dessutom en perfektionist som ställer höga krav på sina produktioner. Beatsen ska inte låta sämre än någon annans beat och Viktor gör jämförelserna både med svenska produktioner men även utländska.

– De är människor på andra sidan jordklotet också, varför ska jag vara sämre än dem?

Ep:n ”Dom som aldrig snack” är den sista i trilogin och avslutas med ett outro som heter ”En lösning” tillsammans med Ludvig K. Spåret är det mest personliga Viktor har skapat sedan debutalbumet ”The Lab”. I outrot pratar Ludvig, som är före detta missbrukare, om synen på droger och hur det fyllde ett tomrum han hade inombords.

– Det är en vän som är före detta missbrukare och kriminell. Han har valt ett helt annat liv idag.
När jag har umgåtts med honom har jag tänkt på att det låter som om han läser en bok varje gång han pratar. Jag ville testa göra något med honom så jag tog honom till studion. Och jag vill tillägga att han inte hade någonting nedskrivet. Och det han säger, sa han på första tagningen. Det är helt oredigerat. Han gick in i båset, frågade ”vad ska jag säga”, jag sa ”prata om ditt liv” och tryckte på rec. Och det blev outrot. Han har talets gåva.

– Jag tog med det dels för att han pratar om tomrummet, men det viktigaste av allt och att den heter “En lösning” är för att han berättar om hur han vände om. För man får inte glömma bort att i vissa låtar kan droger romantiseras men då är det viktigt att ta fram baksidan också. Och ska man ta fram baksidan så är det viktigt att ge folk en lösning. För folk behöver inte fler problem dom behöver en lösning.

Viktor har själv kämpat med drogproblem och berättar att ”En lösning” är det enda spår han kan relatera till. Beatet är en symbol för beroendesjukdomen. Medan Ludvig berättar om det tidigare livet är det en röst i bakgrunden som skrattar åt honom.

– Varje gång han faller tillbaka så skrattar den åt honom för att han har gjort bort sig och den tjejen man hör är som en vacker kvinna som hela tiden vill förföra honom. Det symboliserar själva suget. Det var nice att prodda beatet och jag kände hur jag fick till den direkt. Det kändes naturligt. Och musik handlar generellt bara om att uttrycka olika känslor fast i ljud och framkalla känslan hos andra. Det är vad musik handlar om för mig. Och musik som inte framkallar nån känsla är inte musik, det är skittråkigt att lyssna på.

Var det jobbigt att göra den?

– Nej men jag kommer ihåg att den natten när jag satt i studion så fick jag sån gåshud att jag bara stängde av. För jag själv blev berörd av hela grejen. Det var för mycket mitt i prick.

Se hela intervjun av Mariana Benyamin Sir nedan!