Det är nog inte förmätet att kalla språket för människans viktigaste och mäktigaste verktyg. Äger du språket, så äger du världen. Visserligen är du inte ensam om att äga den, men med kunskap inom språket äger du i alla fall tillträde till många rum du annars inte skulle få se inifrån.
Språket är en markör du inte kan dölja med ytterligheter, men tvärtom kan du mycket väl förflytta ytterligheterna till en plats bortom, när du kan rikta lyssnarens uppmärksamhet på det du säger.

Såklart förfogar vi människor över andra än verbala former av språk. Kroppsspråket till exempel är kapabelt att tydligt uttrycka det osagda och ansiktets minspel avslöjar ofta mer än vi vill tillkännage. Men utan verbal kommunikation skulle vi knappast kunna klara oss i vår vardag, förstå och namnge vad som händer inom eller runtomkring oss eller göra oss förstådda.
För att kommunicera med varandra på svenska har vi bara i Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) en reservoar på 125 000 aktuella uttryck. Men svenska språket är mycket större än så. Det är omöjligt att lista vartenda ord som används, eftersom det hela tiden uppstår nya uttryck för nya ting och lånord från andra språk ständigt smyger sig in i vår kommunikation och blir allt vanligare.

Språkets makt över våra liv
Språket anpassas till vår vardag men är även kapabelt att inflyta på vårt sätt att tänka och leva. När ett fenomen förses med ett eget uttryck bekräftas officiellt dess existens och tankarna om det formas och förändras medan vi pratar om fenomenet med andra.
Hur skulle vi tänka och agera om vi till exempel saknade orden „medmänsklighet“, „försoning“, „förlåtelse“ eller „rådgivning“? Skulle vi skapa ord för dessa företeelser omedelbart eftersom de är så självklara beståndsdelar av våra liv eller skulle vi leva med ett mindre tydligt medvetande om dessa mellanmänskliga fenomen, när de saknar uttryck?

Språket som det konstnärliga skapandets verktyg
Språket hjälper oss att själva ta del och låta andra ta del av vardagliga ting, utbyta information, skapa bra stämning och därmed knyta band mellan människor, eller ge uttryck för önskan om förändring vid missnöje.
Men språket är också en viktig beståndsdel av konstnärligt skapande, som stillar behovet efter historia och historier, likt forntida stammens sammankomst vid lägerelden för att lyssna på berättelser om förr eller de senaste händelserna. Vare sig vi läser en bok, ser på en film eller lyssnar på musik med sång så ligger alltid språket till grund för de berättelser vi tar del av.

Medan folkrörelsen på 60- och 70-talet var känd för sina berättare, som till exempel Bob Dylan eller Joni Mitchell, är det idag främst hiphopens låtar som bärs fram av texterna mer än någon annan musikstils. Rapparens röst används här ofta som perkussivt instrument och texterna, som genom sin rytm och metrik är ansvariga för musikens flow är kanske nutidens viktigaste bidrag till poesin.
Hiphopens texter kännetecknas ofta av ett kreativt förhållningssätt till språk och rim. Genom personliga vardagsskildringar och politiska uttalanden både från ett mikro- och ett makroperspektiv – det egna kvarteret liksom hela världen – sätter hiphopens aktörer kulturen och sig själva på kartan just via språket. De låter människor från hela samhället, såväl de med liknande bakgrund som de som befinner sig längre bort från berättarnas vardag, ta del av sin realitet, och skapar därmed länkar mellan olika världar eller en identitet för dem som delar samma liv.
Utan en intensiv befattning med och ett eget förhållande till det svenska språket, vare sig hen använder sig av rikssvenska eller en specifik sociolekt som tex förortssvenska, skulle det vara omöjligt för konstnären att nå ut till en bredare publik och övertyga den. Kunskap om språket är nyckeln till framgång, vare sig man diktar hiphop-texter, ska övertyga andra med argument på jobbet eller lösa korsord.

Hur kan man förbättra sina språkkunskaper?
Det finns såklart många vägar att befatta sig med och stärka kunskapen om det egna språket. Läsning och författandet av egna texter är alltid vinnare när det gäller att utöka ordförrådet. En speciell webbsida som många skolelever och universitetsstudenter använder sig av för att piffa upp sina texter och göra dem mer mångfacetterade är bokstäver.com
Ett återkommande problem med texter är repetition av uttryck istället för att varva med synonymer. Dessa kan man enkelt hitta med ett klick på länken „Hitta synonymer“ och sedan bestämma sig för en som man tycker passar bäst i sammanhanget. Via „Hitta antonymer“ hittar man raka motsatsen till synonymer: ord som betyder just motsatsen till ett valt uttryck. Har man en hög med omkastade bokstäver, så kallad bokstavssallad, så kan man få hjälp med att sätta ihop ordet igen med ett klick på „återställ ord“.

Behöver man hjälpa kreativiteten på språng så kan man leka lite med anagram-generatorn eller använda sig av ordgeneratorn som skapar slumpmässiga ord efter bestämda parametrar man kan ställa in. Och vill man ha hjälp med ett korsord eller fuska lite på Scrabble så finns det även lösningar för det. Har man skrivit färdigt en text till plugget eller en låt och behöver hjälp med att analysera dess uppbyggnad så kan man lägga in den i rutan på „räkna ord“ och få information om antalet ord, tecken, paragrafer, meningar och beräknad läs- och högläsningstid.

Facit
Språkkunskap är din nyckel till framgång. Använd dig gärna av de webbsidor som finns för att utöka ordförrådet och hjälpa ditt språk för att bli mer avancerat.

Foto: Pexels / Pixabay