5f2d30fa05d9010e180815f2
Skivrecension: Adel “Guld Utav Sand” (Album)


 

 

När Adel slog igenom med upplyftande ”Skina” och gamechangern ”Spring” lyckades han tillsammans med Simon Superti skapa ett nytt sound inom svensk hiphop. Ett sound som banade väg för en framgångssaga av pop och gangsterrap, som han mycket väl hade kunnat luta sig tillbaka och rida på längre än han har gjort. Istället har Adel valt att prova sina vingar och testa olika stilar med olika producenter, ofta med gott resultat.

 

Där Stress-producerade debutalbumet ”Fem stjärnor” var kort, intensivt och dynamiskt är dock uppföljaren en något träligare historia. Musiken har blivit mer amerikaniserad och mindre originell, vilket gör att intresset bitvis svalnar över 15 spår. Men bra musik finns det såklart, inte minst på det introspektiva titelspåret och sentimentala ”Tsunami” samt i form av starka refränger på bangers som ”Ghetto” och ”Amo”.

 

Problemet med ”Guld utav sand” är helt enkelt att det är för långt och enformigt, något som blir extra svårt att smälta när skalet är hårt. Hade vi dock fått samma format som ”Fem stjärnor”, ja, då hade Adel stått med ännu ett starkt projekt i resumén.

 

 

Bästa låt: På ”Tsunami” lyckas Adel fånga känslan av att rappa med hjärtat utanpå bröstet.
Bästa produktion: På ”G For Life” briljerar Manny Flaco med tung bas och flinka strängar.
Bästa gästinhopp: Dree Low och Asme på tunga samarbetet ”På topp”.
Bästa text: Där ”Guld utav sand” öppnar albumet starkt erbjuder “Outro” en känslomättad avslutning.

 

/ Malkolm Landréus

 

 

 

 



Publicerat:
Redaktionen



NULL