Av Mia Andersson.
Ett orientinspirerat beat slingrar sig fram med en massiv bas på albumets första spår ”Vem är han”. Kraftfullt gör sedan DaCosta i sällskap av Petter det klart att hiphopens guvernörer är här för att ta över. Ribban läggs genast högt och precis som han själv senare rappar om i ”Undrar Om Mig” så är DaCosta idag ett namn synonymt med nyfikenhet och en längtan. Något som troligtvis härstammar från hans bakgrund i gruppen Ja’da men också främst för den potential han visat prov på under åren och nu senast på EP:n ”Steget före”.
Slående är hans lyriska skicklighet att spotta bars som utan andetag avlöser varandra, något som också får en omedelbar huvudroll på ”Lever Min Dröm”. Därtill kommer de episka punchlines som i sig får dig att spetsa öronen – Inte bara för att de är bra utan också för att det med dem kommer en begäran på att han ska bevisa kraften i orden. I den tidigare släppta singeln ”Lever Min Dröm” feat Ricky hör man texter om att bygga upp sin egen väg och hängivenheten att ta sig ut på andra sidan av alla svårigheter. Ord som också ska visa sig vara talande för albumets helhet. För under de 13 spåren återges en kamp där hungern att få följa sina drömmars bild är skivans födoämne och där DaCosta upprepande utropar sin dignitet.
I ”Falska typer” rappar han om vänner som står kvar i vått och torrt men i synnerhet om konsten att dra rätt kort i livets kortlek och att omge sig med rätt människor. Och är det något detta album bevisar så är det just det, att han omger sig med rätt människor. Inte nog med att han är signad på uppmärksammade Team Galagowear Records utan ”Lever Min Dröm” är även fullspäckat med såväl gästartister som producenter av tung rang. I en händelserik ljudkomposition stretchas hiphopens muskler och ger albumet en djärv framtoning med nytänkande element. Med finess har man satt samman spår som går från kraftig bas i ”Kommentarer” med Näääk, till tillbakalutat och elektroniskt i ”Fantasi” med Danny Saucedo och varvar sedan med sofistikerad kaxighet i ”Passa Boozen” med Malmcolm B och ”Hon sa” med Mange Schmidt.
Tillsammans bär albumets gästartister fram DaCosta och ger honom ett enormt stöd i ryggen men i viss mån gör det imponerande antalet också att fokus förflyttas alltför mycketfrån huvudpersonen. DaCosta har förmågan att som solo stå stark nog och ”Lever Min Dröm” hade faktiskt mått bra av lite andrum och mindre bedyrande. Mått bra av att låta debutanten DaCosta stå i centrum och istället för att upprepa sig djupdyka mer i skivans berättelser. För spåren tar upp viktiga ämnen men utan egentliga anekdoter skrapar han bara på ytan av någon som har något att berätta. Lyssnaren förstår att hans väg till var han är idag kantats av saker som inte alla ser men lämnas undrandes när han inte vågar släppa in en under skinnet. Något som tyvärr ska visa sig drar ner det sammanfattande intrycket något. För faktum är att varken han själv eller någon annan egentligen behöver övertyga mig om hans storhet men vågar han bara lita på den själv kommer han också ta sig förbi sina textbarriärer. Då pratar vi om en kille som kommer bli en ännu farligare konkurrent i hiphopgamet än vad han redan är.
