Av Alexander Fernaeus.

Action Bronson gillar asiater, skräpkultur och mat. Har ett målande språk och bra flow. En sätt som på ett självklart men luddigt vis sticker ut. SAAB STORIES ihop med Harry Fraud är det femte ”albumet” han släpper. Det femte i raden att tillfredsställa och leva upp till någon form av förväntning.

Förväntningar har för vana att mynna ut i besvikelse. Men Action Bronson verkar istället ha för vana att kontinuerligt leverera kvalitativ musik.

SAAB STORIES börjar med 2 Virgins, ett I’ve come a along way bravado-epos som fulländas av barndomsvännen Big Body Bes. En episk basslinga med förföriska gitarrer och tillintetgjorda trummor sparkar på mästerligt sätt igång något av en bergodalbana.

Andra spåret låter en sjunka ner och redan där inse att Action Bronson släppt ännu en solid skiva oavsett de fem följande spåren.

Wiz Khalifa gör ett färglöst inhopp på The Rockers, ett av albumets svaga men ändå underhållande spår. På tvådelade Alligator fyller det första beatet ingen funktion, det är märkligt och känns malplacerad. Å andra sidan – lyssnar du på Actions katalog från The Program till SAAB STORIES kommer du hitta en del märkliga beats. Märkliga för den som uppskattar ett rått, trumdrivet beat som No Time eller Strictly 4 My Jeeps men inte lika märkligt som andra beat du hört Bronson på. Oavsett om du gillar produktionen är det svårt att inte uppskatta Bronsons konst. Sista Wu-influerade spåret med självaste Raekwon som gäst ihop med Prodigy är en ny sida av Harry Fraud och en solklar plats för Bronson. En stark avslutning som lämnar en belåten med många lyssningar på SAAB STORIES framför sig.

Att två av sju spår lämnar en del att önska drar ner på helheten. Men fem av sju är desto bättre och gör SAAB STORIES till ännu ett album i raden av klassiker från kocken.

Bästa spår – 2 Virgins