Sveriges rykte som hitfabrik brukar betyda en enda sak: popmusik. Bara Max Martins låtskrivarmeriter sträcker sig från Britney Spears till The Weeknd, Ace of Base och Robyn byggde hela karriärer på en liknande produktionsinstinkt ett decennium tidigare, och Spotify gjorde Stockholm till platsen där själva musikströmningen byggdes. Mindre känt är att en liknande produktionsinstinkt dyker upp i ett helt annat hörn av underhållningsbranschen, ett som är byggt kring livestudior, programledare och spelshowformat snarare än inspelningsbås.
Sverige råkar också vara produktionsbasen bakom några av världens största livecasino-spelshower, titlar som Crazy Time och Monopoly Live som fungerar mer som en tv-studiosändning än ett traditionellt casinogolv.
Casinospelshower ligger också mitt i den suddiga gränsen[1]
Svenska studior suddar ut gränsen mellan traditionellt spelande och underhållningsformat mer grundligt än de flesta, och casinospelshower ligger mitt inne i den suddiga gränsen snarare än vid sidan av den.
Studioproducerade spelshower är nu fler än traditionella utbud av slots och bordsspel hos många svensklicensierade operatörer, en förändring som syns över hela det svenska casinoindexet.
Max Martin får fortfarande all ära
Bara Max Martins katalog brukar dominera varje samtal om Sveriges rykte som hitfabrik, förståeligt nog (vidare läsning om det ryktet nämner knappt spel överhuvudtaget) trots att ett identiskt tillvägagångssätt ligger under båda: bygg formatet ordentligt en gång, så färdas det överallt efteråt.
Tre mycket olika kategorier, poplåtar, tv-spel och casinospelshower, som alla går tillbaka på en liknande nationell vana att behandla produktionskvalitet som den faktiska produkten snarare än som en finputsning.
Crazy Time fungerar som en tv-studiosändning
Livecasino-spelshower följer en liknande produktionslogik, bara riktad mot en annan skärm. En egen studio, en programledare live, ett repeterbart format och ett flöde med sändningskvalitet är de identiska ingredienser som ett tv-underhållningsformat behöver, tillämpade på ett spel där publiken spelar med snarare än bara tittar.
Crazy Time och Monopoly Live är de tydligaste exemplen, byggda av Evolution med huvudkontor i Stockholm, och båda körs enligt sändningsprinciper som är lånade direkt från riktiga tv-spelshower: en studiodekor, en presentatör, ett hjul eller en spelplan, och en livepublik som reagerar på det i realtid, närmare i andan ett tv-format på fredagskvällen än ett traditionellt casinogolv.
Tv-spel förstår globala marknader
Ryktet som hitfabrik handlade aldrig bara om låtskrivande. Sverige har ägnat decennier åt att exportera hela kreativa produktionskedjor snarare än enstaka produkter, team av producenter, tekniker och formatutvecklare som förstår hur man bygger något som når långt bortom en inhemsk publik, och sedan fortsätter att förfina det långt efter den första lanseringen.
Den produktionskedjan byggde tv-spelssidan av svensk underhållning också. Minecraft kom ur Stockholmsstudion Mojang innan Microsoft köpte det, Candy Crush byggdes av King, och EA DICE har ägnat år åt att utveckla Battlefield från sina egna Stockholmskontor, och Massive Entertainment i Malmö[2] har gjort liknande arbete med Avatar- och Division-serierna. Inget av dem började som globala produkter, de blev globala för att svenska studior tog format och repeterbarhet lika allvarligt som den ursprungliga idén, och förfinade ett bygge tills det fungerade överallt snarare än bara hemma.
Livecasino är nästa kategori på listan
Inget av det här gör Sverige till ett hasardspelsland mer än vad Mojang gjorde det till ett land med enbart tv-spel, eller Max Martin gjorde det till ett land som bara producerar popskivor. Det gör Sverige till en plats som fortsätter att exportera polerade underhållningsformat, och livecasino råkar vara den nyaste kategorin på den listan snarare än ett undantag som står vid sidan av den.
