Det är inte svårt att förstå varför Greekazo blivit så populär. Även om vi på senare år blivit bortskämda med lekfulla gangsterpoeter som Z.E och Dree Low finns det ingen som tar lekfullheten till sin spets som den 19-åriga Hässelby-rapparen. På debutalbumet får hans karaktäristiska mix av UK drill-influenser, västkustproduktioner och underhållande punchline-rap ta plats och markera ett tydligt revir.

Även om Greekazo sannolikt inte studerat rappare som Ludacris, Lil Wayne och 2 Chainz är det någonstans där som liknelsen bottnar. Vare sig han refererar till sitt kön som en istapp eller rappar om ett magasin som är bakfullt är det hela tiden underhållande. Den fyndiga humorn når sin kulmen på den smått genialiska refrängen på ”Big Mac”, där referensen till Disney Channels sitcom-serie ”The Suite Life of Zack & Cody” och raden ”’black don’t crack’, så vi pushar vita vikter” talar sitt tydliga språk.

Som med allt gott kan det lätt bli för mycket och på låtar som ”Piloter” blir de hårt packade punchlinesen urvattnade. Men här drar man nytta av ett kort album som håller kvar sötman i helhetsbilden. Om Greekazo lär sig utveckla sin repertoar kan vi räkna med att se honom på den svenska rapscenen en lång tid framöver.

Bästa låt: Utöver enorma ”Ice Cream” är just ”Big Mac” en ny favorit.
Bästa produktion: Den snitsiga produktionen på ”Puta” är otroligt medryckande och behaglig.
Bästa gästinhopp: Vem kan toppa Dree Lows insats på ”Ice Cream”? Så många gems.
Bästa rader: Nämnda refrängen på ”Big Mac” summerar Greekazos stil på två rader: ”En vän sa ’black don’t crack’, så vi pushar vita vikter / På vår wave, Cody och Zack, skjuter bollar som cricket”

/ Malkolm Landréus