Albumaktuella med "Mitt Hjärta Är En Bomb" mötte Alexander Kihlström upp med kvartetten, bestående av Promoe, Supreme, CosM.I.C. och Embee, på ett fik i Stockholm för att tala om skillnaden att skriva på svenska och engelska, budskapet på skivan och valet av gäster. Se video och läs intervjun här!

Sveriges främsta hiphopexport har blivit något av en institution i vår värld. I över 20 år har de skapat den ena klassikern efter den andra: i grupp, själva och med andra. De är onekligen den mest framgångsrika hiphopgruppen i Sverige under 2000-talet och fanskaran har spridit sig från hemorten Västerås, ut i hela landet och förbi Sveriges gränser där man kan hitta fans i Japan, USA, Chile, Sydafrika, Tyskland och många andra länder.

Men i alla år har det funnits en sak som de flesta riktiga fans i Sverige har saknat: ett album på svenska. Det har frågats, nej, det har tjatats om en skiva i flera år. ”När släpper ni en skiva på svenska?” är förmodligen en av de frågor de har fått mest på hemmaplan. Men samtidigt innebär det en risk för en grupp som Looptroop Rockers att släppa en skiva på svenska och på så sätt, tillfälligt, tappa många fans ute i Europa t.ex., som inte förstår språket.

Men mod är något som inte saknas hos rapparna Promoe, Supreme, CosM.I.C och producenten (och numera sångfågeln!) DJ Embee. Genom åren har de vågat sig på olika projekt och aldrig följt strömmen eller anpassat sig efter industrins standarder eller ens fansens önskemål. I somras visade man mod i form av att våga sig på att ta ersättningstiden för en av årets mest efterlängtade artister live i Sverige: Frank Ocean som ställde in Way Out West på grund av sjukdom.

Att våga ge sig ut på det djupa vattnet är sällan något som skrämmer denna kvartett, som har varit med om så mycket tillsammans. Man har varit med om upp- och nedgångar och har vuxit ihop som en slags familj, samtidigt som man har börjat bilda sina egna familjer. Denna utveckling har mynnat ut i där Looptroop Rockers är idag, 2013.

Åren har gått och önskemålen har haglat in och nu är man äntligen aktuella med sitt första album helt på svenska. Med gäster som Cleo, Lilla Namo, Seinabo Sey, Timbuktu, Kapten Röd och José González är ”Mitt hjärta är en bomb” en av årets mest intressanta skivor.

Kingsize mötte upp den glada och uppsluppna gruppen på ett fik i Radiohuset i Stockholm för att ta reda på mer om Looptroop Rockers – 2013.

Många fans säger nog ”äntligen!” nu när ni släpper ert första album på svenska. Det måste kännas speciellt?

Supreme: Det känns grymt. Det känns som en första gång, för mig i alla fall.
Promoe: Ja, för de grejerna vi har gjort tidigare har inte varit lika seriösa. Innan har det varit mer: ”nu gör vi en rolig grej en helg”, som Sedlighetsroteln till exempel.
Supreme: Ja precis. Din platta var ju seriös, men det var ju din grej. Det här känns helt nytt och riktigt spännande.

Har arbetet med den här skivan varit annorlunda på något sätt jämfört med att göra en på engelska?

Embee: För oss har det varit annorlunda för att vi har gjort två plattor. Vi har haft en på svenska och en på engelska på gång samtidigt. Sen mot slutet av arbetet bestämde vi oss för att köra på den svenska skivan.

Så ni har en skiva på engelska som ligger klar och väntar på att få släppas?

Supreme: Grunden av den är klar kan man säga.
Embee: I vår stora hiphopryggsäck. Nej men vi ville göra klart den svenska först för det är något vi aldrig har gjort men som vi alltid velat göra.

När tror ni att den skivan blir helt klar?

Embee: Vi får se, det är ingen brådska. Nu har vi den här skivan ute och sen vill vi bli lika nöjda med den engelska som vi är med ”Mitt hjärta är en bomb”.
Supreme: Ja, nästa år lär det väl bli. Men hur som helst så fick den svenska skivan fokus och den kändes rolig att jobba med. Men det var lite svårt i början, att få till själva känslan i språket och få ut det på bäst sätt.

Ja, det är ju faktiskt inte samma sak att skriva på engelska som på svenska. Kändes det konstlat i början, att byta språk plötsligt?

Supreme: Vissa grejer var svåra i början och vissa grejer fick vi stryka för att det inte blev bra, men det kändes inte konstlat. Det är ändå samma tankar och vi har ändå samma filosofi i låtarna.

Själva skrivandet, är det inte svårare, när ni har rappat på engelska sedan 90-talet?

Promoe: Jag tycker att det är lättare.
Supreme: Annorlunda är nog det bästa ordet för.
Promoe: Ja, fast jag tycker så här att när man väl kommer över någon slags tröskel där man är lite ovan så blir det lättare. Det finns mycket mer möjligheter hela tiden, vilket också kan vara problematiskt. Men man har en hel uppsjö av olika ord och uttryck som man kan använda sig av.
Supreme: Ja, men samtidigt har vi hållt det ganska enkelt ändå. Vi ville inte förvirra oss bort i att rimma för mycket.
Promoe: Men det är också för att vi inte har fokus på rim, vi har fokus på budskap.
Supreme: Ja och det är ju en annan aspekt av det. Att bara rimma på svenska är inte så svårt, då kan man komma på ganska mycket bra grejer. Men det känns inte så intressant, budskapet är som sagt viktigast.

Annars har ju det eviga tjatet på er varit: ”när släpper ni en skiva på svenska?”. Har det inneburit en onödig press och gjort att ni har tappat suget för det lite grann?

Promoe: Nu har det gått så pass lång tid att jag tror att folk har slutat räkna med en skiva på svenska.
Embee: Nu känns det som att det har gått så lång tid att det har blivit vår idé igen (skratt). Men jag kände häromdagen när jag lyssnade på skivan att det var helt naturligt. Då var det nästan konstigt att höra oss på engelska och det är första gången jag känner så under den här processen. Vilket är ett intressant perspektiv.
Promoe: Ja, hur snabbt något kan gå från att kännas konstigt till att bli naturligt och tvärtom.

Ni har väldigt många fans runt om i världen, som följer er vid varje skiva och turné. De blir ju per automatik exkluderade när ni släpper en skiva på svenska. Var det något ni hade i åtanke när ni valde att göra ”Mitt hjärta är en bomb”?

Supreme: Det var ett av argumenten vi diskuterade när vi började med arbetet. Det var därför vi började göra två plattor, för vi känner att det har gått lite för lång tid mellan skivorna. Det har gjort att det har varit svårt att upprätthålla vår närvaro runt om i världen. Så det var kanske inte ett jättesmart karriärmove att exkludera stora delar av världen med en skiva på svenska, som du säger. Men vi hade kul när vi gjorde det och ville fotsätta, så kommer en skiva på engelska senare.
CosM.I.C: Oavsett vad så är det väldigt viktigt för oss att vi har kul när vi gör det, annars är det ingen idé.
Promoe: Vi har nog aldrig blivit styrda på något sätt av yttre faktorer heller. I vårt skapande så har det alltid varit det som vi har mått bra av att göra som vi också har gjort. Delvis handlar det om att vi gör det som är kul men också, apropå en annan evig fråga vi får: ”Varför låter ni annorlunda? Varför låter ni inte som ni lät förut?”. Det är ju för att vi måste styras av vår kreativitet. Vi styrs inte av förväntningar på oss eller business-sidan av det hela.

Jag antar att det är något ni, och de flest andra artister, ofta får höra? ”Varför låter ni inte som ni gjorde förr?” osv.

Embee: Absolut, men så är väl alla musikälskare? Men samtidigt blir jag glad av att artister utvecklas också. Jag har ofta svårt att förstå hur folk kan gilla våra gamla grejer, som jag personligen tycker låter ganska taffligt. Visst, det har sin charm men…
Supreme: Folk som kommer från 90-talshiphopen börjar bli en viss ålder nu och många av dom kommer inte att uppskatta ny musik på samma sätt längre.

Det känns som att det är ett högt nostalgiskt värde för sådana fans, eller för fans av era gamla grejer, från ”Threesicksteez”-tiden t.ex…

Promoe: Ja precis och därför är det ingen idé för oss att försöka låta som vi gjorde då, för det är den känslan de vill åt och den kan inte vi återskapa.
CosM.I.C: Men det finns en del unga människor som vill att vi ska köra på det soundet. De gillar det där raka och opolerade budskapet som vi kom med då.
Supreme: Jo så är det ju. Men jag förstår att man uppskattar gamla grejer. Som med Nas senaste skiva, den tyckte jag var grym men jag kommer ändå aldrig lyssna på den lika många gånger som ”Illmatic” t.ex. Vem vet, de som är typ 16 år idag och diggar vår skiva… för de fansen kanske våra nya skivor kan bli klassiker.
Embee: Nu känns det som att folk är väldigt inne på ”Fort Europa”, men när vi släppte den så undrade folk vad det var för skit ungefär. Innan det var det ”The struggle continues” och innan det ”Modern day city symphony”, fast inte nödvändigtvis samtidigt som skivorna släpptes. Så när vi släpper den här kommer väl folk säga att ”Good Things” är den bästa skivan.
Promoe: Nej… ingen kommer att referera till den som bäst (skratt).

Jag tänkte på era budskap som ni själva nämnde. Ni pratar ofta om viktiga ämnen i samhället och det känns intressant för självklart vill man inte ha orättvisor osv. i samhället, men utan det kanske ni inte har lika många saker att skriva om. Är det något ni har reflekterat över?

Promoe: Inte på det sättet, men jag har tänkt på det i ett personligt sammanhang. När saker och ting personligen känns helt för jävligt, så tänker jag det åtminstone kanske kan bli en bra låt, trots den sorgen som jag känner. Då känns det positivt att kunna göra någonting kreativt av det.
Ni är ju också en röst för många av era fans som delar många av era känslor och tankar…
Supreme: Ibland kan man träffa mitt i prick. De gångerna man gör det så märker man att det blir något magiskt mellan oss och den som lyssnar. Några gånger har vi gjort, därför känns det som att vi är väldigt nära vissa fans. Sen kan jag tycka att det kan bli lite konstigt, som efter ”Joseph” på förra skivan där jag berättade en story från en mailkonversation och efter det har vissa människor i den här berättelsen kommit fram till mig och jag har fått ett ansikte till namnen.
Men så är det på den här skivan också, många av våra vänner och familjemedlemmar kommer att reagera och tycka till om en del grejer på skivan, som händelser från när vi var yngre t.ex.

Jag vet att ni inte är jättestora fan av vissa låtar som har blivit populära bland fansen och vissa låtar ni själva gillar har inte riktigt fastnat hos folk. Är det svårt att förutse vad folk kommer att ta till sig?

Promoe: Det är sjukt att man kan känna så. Vissa låtar som man själv kanske inte alls diggar blir hur poppis som helst. Det är inte alltid vi har koll…
Embee: Vi är snarare notoriskt dåliga på att ha koll på sånt (skratt).
Supreme: Men det kan vi inte gå efter heller. Skulle vi bara gå efter vad folk gillar hela tiden så skulle vi hamna på ett ställe musikaliskt som vi inte alls vill vara på.
Embee: Tydligaste exemplet är väl ”Feel so good” som vi ratade till ”The struggle continues” men släppte som B-sida sen. Den har ju blivit hur populär som helst bland fansen. Det är konstigt det där. Men det är en sån låt som vi gärna kör live också.

Ni har blivit äldre och det tråkiga ordet för att beskriva artister: ”mer mogna”. Vissa har startat familjer osv. Har ni lämnat det schlookiga turnélivet bakom er nu?

Supreme: Det är absolut annorlunda för mig och Tommy som har fått barn och det är klart att livet blir annorlunda när man blir äldre.
CosM.I.C: Det blir det väl för alla, på nåt sätt…
Supreme: Ja, det blir det för alla som blir äldre… eller… för alla. Men samtidigt är jag jäkligt sugen på att dra ut på turné.
Embee: Alla som blir äldre? (skratt)
Supreme: Alla människor blir ju alltid ett år äldre… typ.
Embee: Det är stigmatiserat.
CosM.I.C: Du gillar inte att bli äldre?
Embee: Jojo, men det är en förvånande stor del av befolkningen som blir äldre (skratt).
Supreme: Haha, ja. Men i alla fall… det är klart det blir annorlunda. Men jag ser fram emot att turnera, det är något som aldrig kommer att förändras tror jag. Det är alltid lika kul att åka ut och spela.

Ni ses ju också av väldigt många som ett av Sveriges absolut bästa liveband så det lär bli en del spelningar i sommar kan jag tänka mig. Men jag var på Way Out West i somras och jag måste ändå fråga, hur kom det sig att ni ersatte Frank Ocean som var sjuk?

Embee: Alla var i olika städer när vi fick förfrågan. Min brorsa skulle köra och vara turnéledare, han var i Västerås. Vår ljudtekniker var också där och hans dotter fyllde år den dagen. Alla var väldigt splittrade.
Supreme: Jag var på clownfestival i Folkets Park i Malmö.
Promoe: Jag hade precis varit på Way Out West och DJat med Tommy dagen innan. Så jag hade hunnit komma hem till Skåne igen. Jag skulle bygga ett växthus i trädgården med farsan.
Supreme: Jag ringde Mårten en massa gånger när jag fick förfrågan. Men jag tänkte att han skulle vara ute i trädgården och fixa, så att han inte skulle svara. Men han ringde upp efter ett tag.
Promoe: Ja, jag gick in i huset och skulle bara kolla vad klockan var typ. Såg på mobilen att jag hade en massa missade samtal…
Supreme: Vi var tvungna att ta beslutet väldigt snabbt och vi visste vad det innebar.
Promoe: Vi är väl ett säkert kort, vi kan leverera en show. Men vi var ju inte i närheten av den hype som Frank Ocean hade. Folk var där för att se honom, inte Looptroop Rockers liksom, de ville inte se oss. Det förstår jag också, de hade betalat för Frank Ocean. Men det var ändå en del folk som ville se oss som var där, så det kändes okej.

Det blev ju lite av ett stående skämt som användes till alla möjliga sammanhang. ”Zlatan spelar inte i dagens landskamp, ersätts istället av Looptroop Rockers” osv. Men ni tog det på ett bra sätt antar jag?

Supreme: Absolut, det kan vi bjuda på. Vi ersätter gärna en massa grejer! Helst dåliga grejer, så kan vi ge publiken bra musik istället för skit?
Embee: Du menar att Frank Ocean är skit?
Supreme: Haha nej, men du vet. Andra grejer.
Embee: Jag hörde vad jag hörde (skratt).
Promoe: Men Frank Ocean-giget tog vi mest för Lugers skull. Vi är gamla vänner med dom och de satt i klistret, så det är klart att vi ställer upp då. Jag vet inte hur ni kände, men jag kände att det skulle bli så jävla jobbigt eftersom folk var där för något helt annat.
Embee: Jag kände snarare att det skulle bli en chans att spela för folk som vanligtvis inte lyssnar på oss. En möjlighet liksom!
Supreme: Så fort vi gick upp på scenen kändes det bra och efteråt var det skönt. Vi fick dessutom väldigt positiv respons, där många tyckte att vi var modiga, så det var en bra känsla som infann sig ändå.
CosM.I.C: Jag såg en del på Twitter som skrev att de hellre såg oss än Frank Ocean. Det är ju lite konstigt men kul att höra så klart.
Promoe: Ja och vi ersatte ju speltiden mer än artisten kan man säga. Vi får se, till sommaren blir det nog mest våra egna spelningar som folk kan få gå på istället. Då ska vi äntligen få visa upp vår nya skiva!

Intervju/text av Alexander Kihlström
Foto/video: Adam Falk
Videoredigering: Emilia Johansson