5df24bf1aa4df00f45798272
3-d-natee-2013-S
Intervju – 3D Na’Tee


Orkanen Katrina är en av de värsta naturkatastroferna som har drabbat USA i modern tid. Men 3D Na’Tee bestämde sig för att vända helvetet till paradis.

 

 

Tio mil uppströms från Mississippifloden ligger New Orleans. Stora delar av staden ligger under vattennivån och för att hålla vattnet borta från gator och hem måste det hela tiden pumpas ut. Det gör att New Orleans är extremt känsligt för översvämningar. Aldrig värre har det visat sig än sensommaren 2005.

 

Katrina bildas ute i Atlanten mellan den 22 och 24 augusti. När orkanens öga når New Orleans några dagar senare har den fått klass 4-varning. Medelvindhasigheten är 65 meter i sekunden, vilket motsvarar ungefär 230 kilometer i timmen. Katrina skapar en stormflod. De barriärer som staden har ger vika. Förödelsen är total. Över tusen människor dör. Långt fler blir hemlösa.

 

 

Rapparen 3D Na’Tee, då 19 år gammal, har bara dagar in katastrofen flytt till en närliggande stad. Hon tänker: ”helt plötsligt kan allt vara förlorat. Jag måste ta rappen på allvar”. Samantha Davon James föds 1986 i New Orleans. Under hennes skolgång lyssnar folk på hemmafavoriterna från Cash Money Records. Men själv föredrar hon västkustartister som Notorious B.I.G. och Foxy Brown.

 

– Biggie, han var kanske inte den mest attraktiva på jorden, men folk älskade honom för hans talang, hans karisma. Folk, oavsett ursprung och status i samhället, ville vara som honom, berättar 3D Na’Tee på sitt hotellrum i Stockholm.

 

– Foxy rappade om gatan, hon hängde med alla snubbar men hade inte baggy-jeans, förstår du hur jag menar? Hon kom från samma miljö som jag själv. Jag kunde verkligen relatera till det hon gjorde.

 

 

3D Na’Tee är i Stockholm för att spela på en fest för podcasten ”Vad Blir Det För Rap”. Till skillnad från många artister som flyger över Atlanten för att komma hit har hon inga fler stop inplanerade. Efter vår intervju har hon blivit lovad stadsvandring. Kvällen efter väntar julfest där Lilla Namo och Abidaz ska uppträda (”Yeah, I’m exited! Everybody’s talking about them!”).

 

– Ikväll är det tänkt att jag ska till studion med Mack Beats. Jag har hört flera av hans låtar, de är grymma. Så vi får se, vi ska försöka få till något.

 

 

Hur kommer det sig att du började rappa?

 

– Rappen var en ventil för mig. Det var tufft hemma. När jag var tio år begick min pappa självmord. Precis som min mamma var han en missbrukare. Eftersom ingen annan lyssnade på mina känslor och tankar använde jag musiken. Det handlade inte om någon karriär för mig, det var en skyddsmekanism.

 

– Mina kompisar hörde vad jag gjorde och det blev en snöbollseffekt. Snart blev jag känd som the girl who could spit. Därifrån började jag ta det på allvar. Speciellt efter Katrina.

 

 

Varför?

 

– Jag kommer ihåg att jag såg det på CNN, hela min stad var under vatten. Innan orkanen hade jag hamnat på fel kant. Jag sålde droger, satt i fängelse. Nu var jag tvungen att ändra fokus – och det jag hade att satsa på var rappen.

 

– Jag hatar att säga det här… för att många förlorade både sina liv och sina hem… men för mig var Katrina en välsignelse. Det som hände jag mig en knuff i rätt riktning.

 

 

Är det fler i New Orleans som känner som du?

 

– Du skulle bli överraskad över hur många som faktiskt gör det. Självklart var den en katastrof för alla. Jag har familjemedlemmar som jag inte har sett sen dess för att de antingen dog eller var tvungna att flytta. Det krossade mig men jag var tvungen att syna mig själv: vart är du på väg? Jag var tvungen att börja ta vara på livet.

 

 

Det var genom låten ”Switch” som det verkligen tog fart för 3D Na’Tee. Där bytte huvudpersonen flow i takt med att olika Timbaland-beats övergår i varandra.

 

– Det började med att jag valde beats för ett mixtape. Jag valde så många Timbaland-beats att det blev löjligt. Jag kunde ju inte bara ha hans beats på tapet. Så jag bestämde mig för att använda flera beats på samma låt.

 

– 24 timmar efter att jag släppte ”Switch” fick jag ett samtal: ”Timbaland vill träffa dig”. Jag fick en flygbiljett till Miami där han och Missy Elliot mötte mig. Jag stannade på östkusten i tio månader.

 

 

Hur var det att jobba tillsammans?

 

– Det går inte att säga något dåligt om den mannen. Han har så mycket erfarenhet och kreativ input. Jag åkte till Virginia och jobbade sjukt hårt under den tiden. Jag vaknade, åkte till studion, stannade tills typ sex på morgonen, åkte hem, åt lite, tillbaka till studion.

 

 

Videon till ”Switch” är en av många som du har regisserat. Varför gör du dina egna videor?

 

– I början frågade jag folk om de kunde filma, men ingen tog mig seriöst. Så va fan, jag köpte en egen kamera och gjorde det själv. Det är rätt kul, du kan gå in och kolla på min youtube – där går det att se mina första videor. Shity as fuck, men det blev bättre. I ”Switch” är det ingen som håller i kameran, ingen åkning, ingen zoom, inget! Jag satte den bara på ett stativ. Men jag var tvungen att få det att funka, det var det enda sättet.

 

 

Du gillar att göra det själv?

 

– För mig är det enda sättet. Jag kan inte vänta på någon annan. Jag kan inte vänta på andras passion. Och jag tror att det är så det kommer att vara, mer och mer. Man kan inte stå utanför Russell Simmons (grundare till Def Jam) kontor och bara vänta, man får ta saken i egna händer.

 

– Jag kommer att fortsätta filma mina videor, bygga min fanbase, bestämma över skivomslaget. Jag vill vara hands on med min karriär. Jag älskar att vi lever i en tid när det funkar att köra på do it your self.

 

 

Funkar det att göra fullt ut? Men tanke på alla rådgivare som snart lär knacka på din dörr?

 

– Alltså, det är därför jag inte har skrivit på för något bolag. Jag måste ha min integritet när det kommer till min musik. Det handlar inte om andelar av vinst – det handlar om min integritet. Om någon skulle be mig att ändra koncept, så skulle det inte längre vara mitt koncept. Jag är beredd att offra lite av det ekonomiska för att få göra min egen grej. Men å andra sidan – det var ju det som tog mig till Sverige.

 

 

Använder du fortfarande musiken som en ventil?

 

– Min musik är fortfarande ett sätt att få ur saker som sitter i bröstet. Om jag slutar med det kommer inte mina låtar att längre fylla sitt syfte. Musiken gör jag i första hand för mig själv. Om jag slutar med det är det inte längre vara min musik. Men just nu känns det hur bra som helst.

 

 

Hur är ditt förhållande till New Orleans idag?

 

– Jag får styrka och passion hemifrån. Vårt kulturella arv innehåller så mycket passion. Folk kan vara lite knepiga ibland, men det är mitt hem.

 

 

Knepiga? På vilket sätt?

 

– Det sjuka är att de inte supportar artister från stan innan de blir kända. Frank Ocean spelades inte på radio innan han blev Grammy-nominerad. Han var tvungen att flytta för att få fart på sin karriär. Curren$y, till exempel, spelas inte alls. Jag hatar det. Media och radio backar inte alls våra artister när de inte är rikskända. Kolla bara på Atlanta eller Kalifornien – där bygger man upp sina artister direkt. Jag känner kärlek från mina fans i New Orleans. Men från radio och media… inte alls.

 

 

Hur kommer sig att du är kvar?

 

– Jag tänker på det där hela tiden. Varför stannar jag? Frank drog ju till Kalifornien för att få en kick, när säger alla: ”han är från New Orleans!”. Men när han var här struntade de i honom.

 

– Jag skulle kunna dra någonstans där det finns fler och bättre kontakter. Där det finns fler möjligheter. Men samtidigt… det här kanske låter lite naivt, men kanske kan jag ändra på det? Jag kan bli den som lyckas hemifrån. Den som stannade och höll staden om ryggen. Men vågar jag vänta på det? Ska jag stanna? Det är en konflikt som hela tiden finns inom mig.

 

 

 

Intervju av Harald Broström
Foto: Press

 

 

 

Se 3D Na’Tee skicka en hälsning till Kingsize-läsarna:

 

 

 

 

http://3dnatee.com/

3D Na’Tee på Facebook

 

 

 

 



Publicerat:
Redaktionen



NULL