Småbarnsföräldern Fredrik Halldin från Vänersborg bor i Trollhättan och jobbar deltid som personlig assistent. 

Samtidigt är han en hyllad musikproducent, går under pseudonymen Tommy Black och är högst delaktig i framgången hos 2012 års kung av hiphop – Kendrick Lamar.
Kingsize ringde upp honom för att höra mer om hans nya album och framtidsplanerna.

Idag släpps ”The Nine Lives of Tommy Black”. Den instrumentala plattan är resultatet av en hektisk arbetsperiod för en av Sveriges mest lovande och eftertraktade producenter.

-Jag har alltid gillat instrumentala plattor och ville göra en egen. Jag har stängt in mig och försökt få till en helhetsbild, försökt komma in i ett visst ”mode” om man säger så. Min musik är ganska igenkännbar som det är, men jag ville inte göra en renodlad hiphop-platta utan ville ha med lite konstiga takter och så vidare.

Den känns som att det finns en röd tråd genom hela skivan, att det finns ett konceptuellt tänk bakom den.

-Absolut. Det blir automatiskt så när man sitter med ett projekt på ett så intensivt sätt. Trots att det tog längre än bara en kväll att göra klart den så är man liksom i samma fas hela tiden. Jag ville ha en röd tråd som band samman alla spår samtidigt som jag ville att alla skulle vara originella på sitt sätt.

Hur fungerar vardagen nere i Trollhättan med musikskapande, föräldraskap, extrajobb osv.?
Musiken tar upp en hel del tid. Jag har en liten studio hemma och flyttar över till den stora studion jag annars jobbar i när det behövs. Men man jobbar på med att få allt att funka, som alla andra småbarnsföräldrar. Assistentjobbet tar bara upp cirka 70 timmar i månaden och fungerar mest som en säker inkomstkälla.

Din musik är väldigt jazz och funk-influerad – vad har format Tommy Black-soundet?
Min mamma är självlärd pianist och en väldigt begåvad musiker. Hon spelade mycket klassiska pop-låtar från förr och var en stor inspirationskälla när jag var liten.  Hon var inte den som bara satte på radion utan hon köpte verkligen plattor, en riktig ”cratedigger” liksom. Det var mycket Cameo, Earth Wind & Fire och sådana grejer. Hon hade riktigt bra koll.
Tommy Black började göra beats på allvar i början på 2000-talet och spenderade de kommande åren med att förfina sitt hantverk och utveckla sitt sound.
Runt 2010 kom han i kontakt med Black Hippy-medlemmen Ab-Soul via Myspace – och snart ville Souls kompisar Kendrick Lamar och Schoolboy Q också ha Vänersborgssonens West Coast-influerade beats till sina mixtapes.Under åren som följde jobbade Tommy Black nära det kollektiv som numera anses som ett av de absolut bästa på den internationella scenen, med det lyriska geniet Kendrick Lamar i spetsen.

2012 var året då Kendrick Lamar fick sitt stora internationella genombrott. När insåg du på allvar att han var något alldeles speciellt?
Det såg jag från allra första början. Jag visste redan när jag hörde honom första gången att det fanns något speciellt där. Jag visste för den delen att hela det gänget skulle gå långt. De var disciplinerade och satte upp nya mål hela tiden. Det var inte så att de tog en låt, spelade in på den och släppte en gratis mp3:a, utan alla jobbade på seriösa projekt/plattor hela tiden. Det var det som gjorde mig övertygad om att hela TDE (Top Dawg Entertainment, red. anm.) skulle bli stora.
Tommy Black stod bland mycket annat bakom två spår (Chapter Six och Blow My High) på Kendrick Lamars skiva Section.80. Ett projekt som på allvar slungade den unge Compton-poeten och hans TDE in i hiphop-världens kollektiva medvetande.

När Lamar i höstas släppte årets mest efterlängtade album, good kid, m.A.A.d city, fanns dock inga av de spår Tommy Black producerat för projektet med på skivan.

– Jag jobbade med plattan från första början, bara någon månad efter att han släppte Section.80. Han var direkt på den nya plattan efter att den förra blev klar.
Han är väldigt kreativ och disciplinerad; lite sådär som man har hört att Tupac var en gång i tiden. Han är inte typen som njuter av de skördade frukterna utan det var direkt över till nästa skiva. Vi hade kontakt och jobbade med den – men man kan aldrig veta om det kom andra spår före som passade bättre in i det tänkta konceptet. Han är väldigt konceptdriven när det kommer till hans skivor. Det ligger ett gäng låtar som han spelat in på som dessvärre inte kom med på good kid, m.A.A.d city. Men de finns där för framtiden.

Sverige har fått fram fler och fler producenter på senare år, med Stress som signade till Roc Nation nyligen som ett exempel – skulle du kunna tänka dig att ta steget över Atlanten?
Absolut, det är klart, om det tillfället skulle dyka upp. Om man skulle få en bra budget och slapp sova i en sovsäck och få ett ställe att vara och arbeta på. Det var lite snack med Top Dawg Entertainment om att eventuellt signa mig som inhouse-producent, men det har inte blivit av ännu. Vi har dock fortfarande kontakt. Jag kan inte säga för mycket om vad som komma skall men jag kan säga att jag fortfarande har ett finger med i spelet.
 

Under tiden har du ett annat projekt, MedKit, på gång. Hur går det med det?
Det ligger lite på is just nu. Jag hade bland annat ett spår med Butch Cassidy som skulle vara med. Det var precis när Nate Dogg gick bort och Butch Cassidy var hans biologiska kusin. Han gick ner i en ganska djup svacka på grund av det vilket var naturligt. Allt blev lite rörigt med det hela så jag satsar på andra projekt innan MedKit tas ner från hyllan igen.

Kan du berätta om några nya spännande namn som du jobbar med i USA och som vi kanske får stifta bekantskap med under de kommande åren?– Ja, det kan jag faktiskt! En kille jag jobbar med nu, en ganska ung snubbe, som kallar sig Fokes. Han är från East L.A. och är Mexikanare, men han rappar inte alls som latinos gör i vanliga fall, med mycket gangster-inslag osv. Han kör mer lyricism-stilen med inslag av street på ett riktigt coolt sätt.  Soopafly från Dogg Pound har tagit honom under sina vingar lite grann. Vi jobbar på en EP tillsammans just nu som är väldigt spännande…
 

Stort tack för din tid och lycka till med alla projekt. Vi kanske ses i Stockholm den 15:e februari? (Kendrick Lamar uppträder på Münchenbryggeriet, red. anm.)
– Det gör vi absolut, jag åker nog upp med dem till Stockholm när de kommer till Sverige. Det kommer att bli grymt, det lovar jag.

Text: Nicholas Bonde