Från Kingsize Magazine #2 2025.

Christoffer Katenda Dizongo, eller CK the Spitta, växte upp i Växjö med rötter i Angola. Han har gjort sig ett namn i den svenska underjorden under 20-talet och följer upp Kingsize-hyllade ”The Non Conforming EP” med sitt album ”The Path of Waves”.  

Född 1992 har CK den ena foten i klassisk hiphop från 90-talet men är tillräckligt ung för att blicka framåt och vilja skapa något nytt av det traditionella. På dagarna arbetar han som socialpedagog i skolan och på kvällarna fokuserar han hårt på musiken och sitt skrivande. Den första stora passionen började dock på fotbollsplanen där Christoffer kontrakterades till Växjö-klubben Öster i Superallsvenskan redan som 16-åring. Kingsize träffade CK på en lunch i Örnsberg för att bland annat prata om nya albumet, producentsamarbeten, om att gå sin egna väg och att vara förband åt Pusha T. 

CK the Spitta sitter mitt emot mig vid mitt köksbord och sippar på en smoothie. Han är lugn, verkar självsäker och har precis släppt sitt nya album ”The Path of Waves”.  

Vad kan du berätta om titeln?

– De som följer mig på sociala medier har sett att jag lägger upp wave-emojis och folk frågar vad jag menar med det. Jag har alltid varit en rebell. Jag gillar inte att följa trender och allt det där. Jag rider min egna våg. Hela mitt album är en inblick i vem jag är och mina tankar. Så det symboliserar min resa på vågorna, därav titeln. 

På vilket sätt är du en rebell?
– Soundet, jag har alltid varit mig själv oavsett vad folk har sagt. När det kommer till musiken och vad som trendar och poppar. Speciellt folk som är nya i gemet kanske tänker att dom måste hålla sig till ett visst sound för att få lyssnare. Samtidigt har jag lyssnat på den typen av musik som jag gör själv. Men när folk lyssnar på ett album vill jag alltid gräva djupare och måste hitta gemsen som gått under radarn. 

CK har inspirerats av artister som Pusha T, Kendrick Lamar, J. Cole, Joey Bada$$ och Mick Jenkins. Rappare som börjat med hardcore undergroundhiphop men senare brutit barriärer och blivit världsartister. Musiker som har gjort sin grej och landat i sitt sound utan att stanna i utveckling. 

– De är 100% mina inspirationer. Visst att Kendrick är en av världens största artister idag, men jag var med från början. 

CK växte upp i området Araby i Växjö med sin mamma och pappa från Angola samt sin tre år äldre syster. Växjö har fostrat rappare som Menteroja, Side Effectz, MÄK, Dankey Kong och Sticky.

Hur kom du in på hiphopmusik i Växjö och lyssnade du på nån svensk hiphop?

– Jag såg Side Effectz med Linkan och Juan. Jag växte också upp med Looptroop, Chords och Supersci. Jag hade lite koll när jag var yngre men jag gillar framförallt den amerikanska hiphopen och hiphop på engelska. Jag gillar inte så mycket rap på svenska, konstaterar han och fortsätter berätta:

– Det fanns någonting som hette Araby-olympiaden när jag var mindre som var varje sommar. Vi hade olika grenar för alla kids. Och en dag var det fotbollsstraffar och jag minns att jag hörde Warren G med ”Regulate” för första gången i mitt liv. De äldre satte på den och jag blev som ”vad fan är det här för låt?”. Nästa dag sprang jag till skivaffären och lyssnade på den med mina vänner. Min morsa och familj är väldigt religiös och hon såg hur vi växte upp så hon tog hem Backstreet Boys och Westlife och försökte få mig in på den banan, men det gick inte. 

Dina föräldrar från Angola spelade de någon angolansk musik hemma?

– Min pappa dör för musik. Mycket för angolansk och kongolesisk musik som Papa Wemba och Koffi Olomidé. Det blev nästan för mycket hemma så jag och syrran pallade inte den där musiken till slut. Det var i bilen och hemma och att dansa till. Syrran var mer r&b men hon var inte hiphop som jag, men jag älskar r&b.

Var ni ett gäng som höll på med hiphop i Araby?
– Det här med att rappa började sent. Det var bara fotboll för mig som gällde. Om vi hade gått tillbaka till 2011 eller 2012 och någon hade sagt till mig att jag skulle hålla på med musik och bli artist hade jag skrattat. Jag skulle bli fotbollsproffs men jag lyssnade på musik hela tiden.

Hur såg ditt liv med fotbollen ut?

– Jag spelade aldrig i någon klubb från början. Vi var fattiga och spelade på gården. Jag brukade spela med de äldre som tyckte att jag måste spela i ett riktigt fotbollslag. Sen började jag i Öster när jag var 12-13 år gammal och sen gick det snabbt. Så när jag gick i ettan på gymnasiet som 16-åring fick jag ett A-lagskontrakt med Öster som då låg i Superettan. Jag var en av de största talangerna någonsin i Öster. Jag skryter inte utan det är fakta. 

– Ända sedan jag var yngre hade alla äldre sagt att jag skulle lyckas. Jag var lite liknande som M9 fast från Växjö. Sen var jag en sväng i Belgien och Tyskland och var med i ungdomslandslaget med Guidetti och alla. Men det blev inte mer än så, så är livet ibland. Men tack gode Gud att jag spelade fotboll och jag tar det med mig in i musiken.

På vilket sätt märks det att du har med dig fotbollen i musiken?

– Jag kommer inte från musikkulturen. Du vet, folk ska chilla, röka, göra det här och det här. När jag går in i studion så är det match. Jag gör min grej och är inte där för att lalla och hänga. Jag spelar in en, två, tre låtar och sen drar jag och gör annat. 

Det verkar som att CK har sitt fulla fokus på skapandet och att driva sina karriär framåt genom musik och hårt arbete. På debutalbumet hittar vi flera producenter, men inga gästrappare, utan CK talar för sig själv.  

– På den nya skivan ville jag ”hold my own”. På min förra EP ”The Non Conforming” hade jag två features. Jag har varit med i gemet tidigare men jag kände att detta var ett nytt stycke och att det är nu det börjar på riktigt. Så mitt steg var att visa att jag kan hålla på egen hand. Men jag skulle kanske haft Lord Apex på plattan. Jag pratade med honom när han var i Stockholm, men han höll på med sitt album och kunde inte. Jag gjorde en låt med Sonnyjim från UK på förra plattan. Men features kommer att komma, detta var bara starten på året. Den enda röst utöver mig som jag har med på skivan är Asta på back vocals. 

Asta, eller Asta Diawara, är sångerska och träffade CK the Spitta genom musiken och de är idag ett par och har tidigare samarbetat på CK:s släpp ”From the Mud”. Ännu en väg som skapande och musik kan ta. Den har också tagit honom till internationella scener som när han var förband för Pusha T på Vega i Köpenhamn 2023.

– Det var ett sånt full circle moment. För jag minns att jag var i Malmö och körde en show året innan. Jag har en barndomsvän och vi båda två älskar Pusha T. Alltså vi dör för Pusha T. Vi kan gå bar för bar. Så när jag körde i Malmö har min vän med sig en vän som ville hjälpa mig fixa spelningar. Så från ingenstans säger han att Pusha T ska spela i Köpenhamn. I mitt huvud tänker jag bara ”hur fan ska jag köra för Pusha T”. Just då hade jag 3000 lyssnare i månaden. Han sa att han skulle fixa det, men jag sket i att engagera mig. Sen pratade han med de som hade arrangemanget och de sa att det fanns en stor chans. Den här snubben tar inte ett nej så det slutade med att det stod mellan mig och en annan. Sen ringde han en morgon och sa att jag fick det. Då hade jag bara släppt musik i två år, men jag hade ändå projekt ute så att jag kunde 30 minuter live. Jag var helt överväldigad. Jag hade haft en tavla på Pusha T hemma sedan flera år innan jag ens började rappa. 

– Vi kommer till Köpenhamn och får soundcheck-schema och snackar med hans grabbar och manager. Sen gick jag upp på scen och körde och gjorde kaos. Jag var ny men jag har självförtroende på scen. Alla mina grabbar var fett nervösa men jag visste att vi hade det. Så jag röjde och svettades och kastade tröjan och fick hela publiken att skrika ”fuck mumble rap”. Efter spelningen gick jag till omklädningsrummet och alla back stage hade hört mig. Jag hade rum precis bredvid Pusha T och hans manager kom till mig och introducerade mig för Pusha T. Han hade hört mig och tyckte det var dope. Sen fick vi hänga efter spelningen, han satt och drack te och vi pratade bara vi två. Han var fett ödmjuk. 

Att ha varit förband åt Pusha T är det än så länge största i CK:s karriär, men han har också lyfts som Årets nykomling av Kingsize Magazine 2021 samt för Årets EP med tidigare nämnda ”The Non Confirming” 2024, med motiveringen: ”Återigen tar CK spjärn mot den kommersiella mainstream-fåran av hiphopmusik med en helt annan ansats. Denna gång på ett mer musikaliskt sätt, där vi får tidlösa produktioner som The Spitta flyter över fläckfritt och behagligt”. Med den bekräftelsen på hemmaplan och debutalbum 2025 undrar man hur tankarna går kring musiken och framtiden.
– Jag känner att jag är i helt rätt lane. Efter ”The Non Conforming” det var då jag kände att jag börjat få en riktig fanbase. Då ändrade jag mitt namn till CK the Spitta (tidigare endast CK, reds anm). Jag minns att jag gjorde en spellista på mobilen och jag bestämde mig för att göra liknande musik som den jag själv dör för. Utan att behaga någon annan, inte ens mina homies. Så jag gjorde det och efter det tog skivan fart med fans från hela världen. Folk har berättat att min musik räddat deras liv.  

På 90-talet var normen att rappa på engelska. Idag är normen inom svensk hiphop att rappa på svenska. Hur kommer det sig att du håller fast vid engelskspråkig rap?

– Jag har faktiskt aldrig gjort en låt på svenska. Efter tre ord så börjar jag garva. Jag har alltid rappat på engelska och kommer aldrig att rappa på svenska. Sen är jag envis och vill nå ut globalt. Jag vill inte förhålla mig till ett land på tio miljoner när jag kan rappa för hela världen. Nu finns det folk från Brasilien, USA och Sydkorea som lyssnar på min musik. 

Är det hårdare konkurrens men lättare att nå ut?

– Jag skiter i konkurrens. Jag bryr mig faktiskt inte, jag gör bara min grej. Jag klappar åt alla som det går bra för, men gör bara min grej. 

Men för att göra sin grej så måste CK ändå hitta sitt sound och samarbeta med producenter eftersom han inte gör beats själv. Då har han bland annat knutit band med producenterna Boy Yanel, More10 och Jvmpa.

– Jag rappade över beats från YouTube och SoundCloud. Jag fattar den grejen och kan sitta helt själv och gå igenom beats på YouTube. Men jag gillar processen att sitta tillsammans med en producent, att börja från scratch och bestämma vilken väg man ska gå. Jag gillar också att lyssna på samples. Jag och producenten More 10 sitter alltid och lyssnar på samples. Han är en så fucking inspirerande människa. Han är typ 45 och hållit på så länge och hungern han har… det är galet. Han ringer mig och kommer upp till Stockholm med 50 samples redo. Jag vet folk i min ålder som inte ens är i närheten av den energin och passionen som han har. 

– Men jag tycker det är fett inspirerande med alla äldre som håller på. Jag minns när jag jobbade med Scoob Rock och Lifeline. Scoob Rock är 50 bast. De har kids men de pratar ändå om grinden och kör på stenhårt ändå. 

– Producenten Boy Yanel hörde av sig via Instagram nån gång. Jag kände inte honom. Han skickade beats och det lät intressant. Han är från Skövde från början men bor i Stockholm nu. Sen började vi länka och insåg att vår relation var djupare än så. Vi är låsta i att lyckas och vill det här, men folk sover på honom. Folk har ingen koll. Han har gjort låtar med Joyner Lucas, Conway the Machine och Nick Grant. Allt vi pratat om sedan 2022 har börjat hända på riktigt och idag lever han på musik. Jvmpa från Stockholm var med på både förra och nya plattan. Han var en stor anledning att jag gjorde förra skivan och han gör exakt den typen av beats som jag gillar. 

CK the Spitta verkar inte stanna av i sin grind och har mer musik på gång under 2025 men förstår att konst tar tid och vill inte stressa fram sin musik. 

Intervju: Pontus Gustavsson
Foto: Roll The Dice Records