Av Malkolm Landréus.

Ända sedan Mange Schmidt släppte lös sommarplågan ”Glassigt” 2006 har jag haft svårt att ta honom på allvar. Om det beror på låtens schablonmässiga approach eller att jag är allergisk mot radiohits låter jag vara osagt, men när singeln ”Flakhits” från nya albumet ”Ensam bland alla vänner” kom ut förra sommaren insåg jag att inte mycket hade förändrats. Även om självdistans är ett attribut som fler bör sträva efter, så rimmar det illa med ambitionen att man faktiskt vill bli tagen på allvar som artist. Det är också den motsägelsefullheten som i förlängningen präglar intrycket av hans musik.

Det må vara så att han står ensam bland dem, men vänner är något som Mange Schmidt har gott om. Gitarrlegenden Janne Schaffer, Eye N’ I, DJ Vietnaam, Mogge, Skizz, Adiam Dymott, Thomas Rusiak, Näääk och hela Sveriges kelgris Timbuktu är alla med och bidrar på skivan, där de tre sistnämnda håller upp skivans tre bästa spår ”Varit med”, ”Vissa tycker” och det fjärde tillskottet i följetongen ”Håll käften”.

Produktionerna på skivan är egentligen väldigt bra, men ändå så misslyckas Mange Schmidt att tillföra något innehåll. Det är samma monotona flow och banala rim som återkommer hela tiden och trots att viljan finns där så når det ändå inte fram. Rusiak-producerade singeln ”Maria” (med musikaliska bidrag av Club Killers och Ansiktet)har med tillhörande refräng alla förutsättningar för att bli en riktigt bra sommardänga, men precis som i fallet med ”Leva livet nu” så når den inte upp till sin fulla potential. Det är visserligen en helt okej låt, men de beror också på att refrängen och de härliga trumpeterna stjäler showen. När gästverser och ljudbild är de största styrkorna med skivan blir det pinsamt tydligt att Mange Schmidt verkligen står ensam bland alla vänner.