Av Niklas "DJ Grass" Grees.

Han anses vara en av världens bästa MC’s någonsin och en surmulen tisdagkväll i Stockholm visar denna 45-åriga rapveteran ännu en gång vart skåpet ska stå. Det är bara några hundra i publiken på Fasching, långt ifrån storpubliken som letade sig till Strand för två år sedan då Big Daddy Kane senast besökte huvudstaden och gav en legendarisk konsert. Jag kan inte göra annat än att tycka synd om de som missade gårdagen då den var exakt lika bra, skillnaden är dock att giget på denna eminenta jazzklubb blir väldigt nära och intimt. Kane är ett proffs som håller fansen rullade runt hans lillfinger från sekunden han ställer sig på scenen och river av en golvande “Nuff Respect” tills han lämnar den. Man slås av häpnad hur slipad han är och det känns som att Kane har ögonkontakt med alla fans som är i huset.

Medelåldern är avsevärt högre än på random hipster-rapshow men skillnaden här är att Kane är från en era då rappare balanserade vartenda ord i sina texter på sin penna och tunga och jag kommer garva läppen av mig nästa gång någon young’n snackar om ”gubbrap” som något negativt. Hitsen betas av en efter en; “The Symphony”, “Warm It Up Kane” (där Kane bjuder på grym dansrutin), “Just Rhyming With Biz”. Inte en människa står still, det är ett rap-medley “deluxe-meal” med extra plusmeny som levereras. Gentlemannen Kane bugar sig framför en av de tyvärr få till antalet kvinnor i publiken och droppar Smooth Operator och det går ett kollektivt “aaaaaaaah” genom lokalen.

Det numera obligatoriska ”rest in peace”-medleyt på rapkonserter droppas halvvägs in i den knappt timslånga showen och går mixas självklart in i en rykande ”Platinum Plus” och Kane hoppar ner i publiken för att kicka en vers till fansens stormförtjusning. När “Ain’t No Half Steppin” rivs av mot slutet känns det som att Fasching ska explodera och allt kulminerar i en “Raw” som lämnar oss i vansinne.

En solklar femma!

Foto: AL Fotos