5e81bb9b7f80ce30463cf002
5e78b0917f33f434794a1c02
SpaceGhostPurrp-Mysterious-Phonk-S
Recension – SpaceGhostPurrp “Mysterious Phonk: The Chronicles Of…” (Album)


Av Damir Sepulveda Espinoza.

 

 


Sedan 2011 har 21-årige SpaceGhostPurrp gjort sig ett namn med mixtapes och EPs som levererar en kompott av 90-talets Memphis rapp, likt vad Three-6-Mafia sysslade med på deras gotiska och dystra debut ”Mystic Stylez”. Det är en rapp scen som oftast faller i glömska när entusiaster pratar om gyllene årens bästa hiphop, ett misstag som rapparen och tillika producenten SpaceGhostPurrp uppenbarligen inte har begått. Många av hans tejps, i synnerhet ”Blvcklvnd Rvdix 66.6 (1991)”, imiterade soundet till perfektum – han prickade in lo-fi estetiken, samt den vulgära och pessimistiska tonen med skicklighet. Även om en diskussion om vad syftet med att göra en imitation skulle kunna föras så var det en ärlig kärleksförklaring till den erans musik likt hur många boom bap älskande rappare gör idag, ett exempel är Termanology, eller den uppsjö av 80-tals retromusik filmen ”Drive” födde.

 

 

På hans första officiella och mastrade platta ”Mysterious Phonk: The Chronicles Of SpaceGhostPurrp” visar han att soundet kan stå på cleanare ben samt att han har en egen röst att erbjuda världen. Nästan alla låtar är från tidigare tejps men det hörs att han har gjort om låtarna från scratch. De är även välvalda för att forma ett självständigt verk och för att introducera SpaceGhosts kapacitet för nya lyssnare.

 

 

För vilken kapacitet han besitter. Låtar som ”Been Fweago”, ”The Black God” och speciellt ”Mystical Maze” får det att låta som att domedagen är på ingång. I det senare spåret, under den tjocka hinnan av mörka och atmosfäriska samplingar studsar ont anande 808s trummor medan de uppgivna orden ”it’s all about power” upprepar sig.  Ännu tidigare i låten spyr han ut sina tankar ”I always try to smile but the world is fake/ the world is a house with a yard full of snakes/ I don’t have money, I don’t have cars/ all I got is the truth, and a couple of bars”. För det är oftast en dyster värld som målas upp. Motpolen är dock att han förmedlar en aura av, trots sin ringa ålder, vishet i hur han säger vad han har på sitt nersvärtade hjärta.

 

 

Musiken blir som kraftfullast när han hamnar i förgrunden istället för att som i tejpsen låta soundet och mack rappen hålla i stafettpinnen. På så vis överskrider han en imitations diskussion. Det märks att han har förstått vad som är hans röst och har därför plockat in det som ger musiken den tyngd den förtjänar. Med det sagt, så är låtar som ”Grind On Me” och ”Sucka A Dick 2012” en nästintill virtuos övning i motbjudande mack rapp. Visserligen refererar han till kvinnor som ”Godesses” jämnt som oftast, och förespråkar säker sex såväl som konsekvent kondom användning, men det raderar inte ”open up your mouth bitch, and swallow it”.

 

 

Nej, SpaceGhostPurrp är inte världens bästa rappare. Hans okomplicerade rappstil påminner mycket om N.W.As Eazy-E , en man som också han själv var något av en expert på hejdlöst överdriven sexsnack. Men som det brukar vara med excellenta beatmakare så är hans bästa egenskap som rappare att veta hur han ska låta på sina produktioner.

 

 

”Mysterious Phonk: The Chronicles Of SpaceGhostPurrp” är inte för alla, lika mycket som nämnda Termanology eller 80-tals retromusik inte är för alla. Det här är dock välgjord genre rapp och rör sig din smak runt SpaceGhostPurrps musik trakter så är chansen stor att du kommer uppskatta detta.

 

Betyg: 4 av 5

 

 



Publicerat:
Redaktionen

Relaterat
Det finns inga relaterade artiklar


NULL