5b9b51c4cd8dc27fe106a8f3
5b990d9acd8dc265eb1c65d2
binta-drammeh-1-S
Inför Sverige – Kroatien: Se Binta Drammeh lista hiphop-favoriter


“My whole life practice to be the one / what’s it like to be LeBron…” – J. Cole

 

 

Basket och hiphop har länge gått hand i hand, två själsfränder med starka band mellan idrottsmän och artister. Sporten har starka band till den amerikanska gatukulturen och hiphopkulturens utveckling över tid. Den avskalade enkelheten i att utöva en sport som kräver en boll och en korg kan kopplas till grundidén med ett minimalistiskt skapande och uttryck genom musik, konst och dans. Redan på 1970-talet och 80-talet var utvecklingen tydlig i USA; basketintresserade ungdomar med socioekonomiskt lägre status kunde träna och sträva efter den absoluta elitnivån på egen hand utan resursstarka föräldrar. Uppväxten för ungdomar kunde likväl präglas av ett samhälle där klubbar med ordnad ungdomsverksamhet inte fanns tillgänglig. I den miljön växte gatutalangerna fram och kom att starkt präglas av hiphop och dess fyra element. Sporten och kulturen har genom årens lopp vävts samman och har skapat högprofilerade idrottsmän som Allen Iverson och Shaquille O’Neal. I dagsläget finns flera NBA-stjärnor som även har MC-ambitioner, däribland Damian Lillard som Kingsize hade förmånen att träffa i New York City i samband med TV-spelslanseringen av NBA2K18 i höstas. I dagsläget har denna utveckling blivit allt mer påtaglig och atleter i andra sporter, exempelvis fotbollsspelare i Europa, rockar tatueringar och pumpar hiphop i såväl omklädningsrum, gymlokal och hemmavid.

 

 

När jag tränade i somras med unge baskettalangen Melwin Pantzar, som nu spelar för Real Madrid Basket, så ekade J. Coles mixtape ”The Warm Up” genom högtalarna och hördes till och med utanför hallen. North Carolina-rapparen har konsekvent basketreferenser genom sina texter, så även på debutalbumet ”Cole World: The Sideline Story”. På låten ”I Got It” refererar han till Penny Hardaway, Reggie Miller, David Robinson, Kobe Bryant och just Allen Iverson. Hungern ifrån den unge Melwin är talande – målet att bli Sveriges bästa basketspelare kan liknas med J. Coles strävan efter att nå musikvärldens absoluta toppskikt. Samma drivkraft tycks Binta Drammeh ha, en av våra största basketstjärnor i landslaget och proffs i italienska mästarlaget Lucca. Hon tränade också med Melwin i somras där musikens energi och budskap konstant finns kopplat till prestationen. Hennes insatser i landslaget har varit mycket framträdande och musiken har genomsyrat omgivningen.

 

Vad fick dig att börja spela basket?
– Jag började spela basket lite senare än dom flesta utav mina vänner, började när jag var runt 9 -10 år. Att spela basket var inget jag eller mina föräldrar hade planerat på att jag skulle göra utan jag bestämde mig bara för att testa på. Jag råkade vara helt okej och precis som många andra, så föll jag för sporten. Basketen gick snabbt från en sport till en livsstil och allt jag gjorde var anpassat efter basketen. Allt från vad jag gjorde på fritiden till vilken skola jag gick i. Flyttade hemifrån redan som 16-åring till en annan stad för att spela basket liksom.

 

 

Jag vet ju att du älskar musik, korrelerade kärleken till basket med hip-hop musiken redan under barndomen?
– Min kärlek till basket står för sig själv men såklart är kärleken jag har för musiken stor även den, inte bara för hiphop men också r&b och så vidare. Intresset för musik kom ”way back in the days”. Jag minns när The Voice brukade ha karaokekvällar varje fredag. Ofta så brukade jag, min lillebror och mamma sitta i vardagsrummet och bara vibba till det, det var som vår turn up hemma om man säger så, haha. Men också vid varje uppvärmning spelades hiphopmusik och varje gång man gick till hallen för att spela basket på fritiden spelades hiphopmusik. Musik var som en del av basketen och en stor del av alla street-event. Det påverkar hela stämningen och energin.

 

 

Du är med och leder det svenska damlandslaget mot stora framgångar i år. Vilka låtar pumpar ni i omklädningsrummet?
– Jag lyssnar på lite allt möjligt. Mest afrikansk musik om jag ska vara helt ärlig. Men sedan i somras så jag faktiskt börjat lyssna mycket på svensk hip hop och fastnat för det. Så en blandning av båda kommer att pumpas i omklädningsrummet. Det är en självklarhet att man spelar lite Drake, J. Cole, Migos, Chance The Rapper och annat.

 

 

Binta Drammehs hiphop-favoriter:
J. Cole – “Love Yourz”
Kendrick Lamar – “Alright”
J. cole – “Born Sinner”
J. Cole – “Lights Please”
Cardi B – “Bodak Yellow”
Migos – Too Playa”
Drake – “Legend”
Travis Scott – “Butterfly Effect”
French Montana – “Unforgettable”
Cardi B – “No Limit”

 

 

 

Sverige möter den 14:e februari Kroatien på hemmaplan i EM-kvalet.

 

 

Text: Artin Hojat

Foto: Anders Tillgren

 

 

 



Publicerat:
Redaktionen



NULL