Clint Eastwood är en av få legender som fortfarande inte sviker,  vid 83 års ålder är han lika respekterad regissör som skådis och nu i rollen som åldrad baseballscout levererar han ännu en gång.

Visst, man kan argumentera för att Clintan mest spelar envisa enstöringar, macho-farbröder med skinn på näsan, ”Gran Torino” osv, men han gör det så bra att ingen annan kommer nära. Här spelar han en på gränsen till pensionerad baseballscout, Gus som tar med sin dotter Mickey på en sista scoutresa.  Gus förmåga att hitta talanger är det inget fel på och hans självförtroende är det inget fel på ”Anybody who uses computers doesn’t know a damn thing about this game”, drar han bland annat ur sig.Han kan baseball, punkt. Glimten-i-ögat humor finns också med:” Now get out of here before I have a heart attack trying to kill you.” Dialogen är som gjord för Clintan och det tackar vi för.

Gus syn har blivit sämre med åren men självklart har han för mycket stolthet för att kolla upp det och när Gus chef Pete  lyckats övertyga Gus att göra en roadtrip i staten North Carolina tackar han till slut ja. Gus har under sin scoutkarriär inte varit lika bra på att vara pappa till sin dotter Mickey (duktiga Amy Adams) och nu ska dem alltså tillsammans på en sista scoutresa. Separerade i åratal, men nu förenade på grund av Gus chef Pete Klein (John Goodman) ska pappa och dotter hitta tillbaks till varandra. Mickey har inte sett pappa Gus på åratal och är framgångsrik advokat men lämnar allt åt sidan för att komma närmare sin pappa. Trots allt har hon alltid varit baseballfanatiker visar det sig.

I sina resor genom små, amerikanska hålor stötter de på Jonny (Justin Timberlake), en talangfull pitcher som Gus en gång scoutat men som la ner karriären på grund av skador. Gus och Jonny har en härlig kemi  som utvecklas under filmen men när dottern Mickey och Jonny faller för varandra blir det jobbigt för pappa Gus. Han brottas med att äntligen ha sin dotter vid sidan och instinkten att vara beskyddande. ”Trouble with the curve” innehåller mycket varm mänsklighet och påminner som sagt en del om Clintans senaste filmer. Den innehåller bitvis förutsägbara händelser, som kärlekshistorian men timingen och historien är ändå så pass välberättad att man har överseende med det förutsägbara. Väldigt, väldigt underhållande och mer än en film om sport. Mycket sevärd!

Press

///Emil Sandgren Strada