Processed with VSCO with hb2 preset
Simon Emanuel: “Jag försöker bara göra musik som kan överleva”


Aktuell med nya albumet “Skyll På Sthlm” besökte Simon Emanuel Kingsize-källaren och intervjuprogrammet “Mellan Raderna” för att prata om Stockholmsrap, faderskap, att vara trött på att ses som underskattad och varför titelspåret inte kom med på skivan.

 

 

Simon Molin har varit en del av den svenska hiphopscenen sedan början av 00-talet, då som Paragon och på senare år som Simon Emanuel. Trots att han alltid varit omgiven av stora namn med bakgrund i Hemmalaget och länge haft en trofast lyssnarskara har det aldrig riktigt lossnat inom den bredare massan. Med senaste albumet “Le för kameran” (2014) fick han många lovord och fina recensioner, men frågan om det ens skulle komma ett till album fanns redan då. Det var mycket tack vare producenten Chips (tidigare Sum Comfort) som uppföljaren “Skyll På Sthlm” blev av.

 

– Efter den blev det lite proppen ur, vakuum-känsla. Det är därför det har tagit så lång tid för den här att komma också, jag visste nog inte riktigt vad jag kände för att göra efter den. Det är väldigt mycket på grund av Chips som det här albumet kom till för att han började skicka mig massa idéer; beats, skisser, utkast, och sen började vi bara vibba ganska anspråkslöst. Vi bor ganska nära varandra, det var bara över Västerbron massa vändor. Sen kom vi till en punk där vi kände att vi hade jobbat för mycket, nu måste det här bli en skiva.

 

 

En stor del av Simon Emanuels karaktär och musik handlar också om att inte vara en del av tävlingen, varken inom musiken eller den sociala hierarkin. Med lika delar besvikelse och frustration som egensinnighet och stolhet över att göra sin egen grej, tar han sig på nya albumet igenom personliga berättelser som ofta utgår från sina nära och kära – och sin stad Stockholm.

 

– Jag har alltid slagits för min plats här, det spelar ingen roll om jag känner mig fucking överkvalificerad. Det har alltid varit så. Jag kan egentligen inte relatera till något annat än att ha den positionen inom svensk musik eller hiphop. Men det är inget jag vill vältra mig i heller. Det är väldigt ofta folk kommer till mig och snackar om den här underskattad-grejen och det blir… Jag förstår och jag känner så själv till en viss del men samtidigt vill jag inte heller att det ska vara mantrat kring en. Du behöver inte vara landets största artist, för det är inte mitt aim nu ändå med tanke på hur saker funkar.

 

 

En stor förändring i hans liv och inspiration till skivan berör också det faktum att han blivit pappa till sin fyra månader gamla dotter Havana.

 

– Det har påverkat mig på så sätt att jag respekterar nog tid mer nu än jag gjorde innan. Som alla säger, man får bara lära sig att planera lite bättre och jag har alltid varit en spontan människa som måste ut och röra på mig ganska mycket. Så man har fått släppa sitt ego lite kring den biten och bara “vi har ett barn nu, som går före allt annat”. Allt det här vet man ju innan men det blir annorlunda när man är mitt inne i det själv. Så det har varit mycket den grejen men också hur fantastiskt det är att se en människa växa fram framför en. Karaktärsdragen är verkligen med från början och man är verkligen vem man är när man kommer hit liksom. Det är en grundläggande men fantastisk grej att se.

 

 

Se hela intervjun av Malkolm Landréus nedan!

 

 

 

 

 

 

Foto: Artin Hojat

 

 



Publicerat:
Redaktionen



NULL