5b0519b14d8689fc918b4567
Processed with VSCO with hb2 preset
Amin: “Jag står för allt som jag faller för”


Aktuell med debut-EP:n “Låt oss bli ihågkomna” besökte Helsingsborgs-rapparen Amin Kingsize-källaren och intervjuprogrammet “Mellan Raderna” för att prata om flykt, identitetssökande, att växa upp i Helsingborg och dagen han såg sitt första lik.

 

 

Amin började rappa tidigt, men det var först när han dök upp på Ison & Filles album “Länge leve vi” som han på riktigt presenterade sig för den svenska hiphoppubliken. På en av singlarna från den nya EP:n, “Ändån”, rappar han: “folk har frågat när jag släpper nu i tio år”. Men att det tagit lång tid berodde inte på att han inte var redo, det var snarare så att livet kom emellan och han behövde veta vilken historia han ville berätta.

 

– Nä, alltså jag personligen tycker att jag har varit tillräckligt bra i några år för att släppa, men det har varit svårt att hitta någon inspiration när det har varit så mycket tumult i mitt liv. Men absolut, nu när man har lämnat det där bakom sig så har man fått så många perspektiv och då har det till och med varit till fördel i mitt skrivande. Och också bara att kunna titta tillbaka till det här släppet och påminna mig själv om vad jag har gått igenom.

 

 

Amin bor sedan sex år tillbaka i Stockholm, men det är i Helsingborg han växte upp. En stad han personligen är kluven till.

 

– Alltså för mig, att växa upp i Helsingborg var fett najs på ett sätt för att jag har vänner för livet som jag träffade i Helsingborg. Men om man ska zooma ut lite så var det knas för mig att växa upp i Helsingborg för jag kände aldrig att jag kunde rota mig där. Jag kände aldrig att jag platsade där, det är en fett segregerad stad och väldigt såhär.. vit. Den vita normen är väldigt inrotad i staden, till och med folk som jag anpassar sig till den, det är ingen som utmanar normen. Man passar in eller inte liksom. Så alla hamnade på den sidan men jag tänkte tidigt att jag passar inte in här. Redan när jag var 15 år hade jag planer i mitt huvud att jag skulle sticka därifrån. Det var ingen stad för mig.

 

 

EP:n “Låt oss bli ihågkomna” är väldigt personlig och handlar mycket om flykt, både sina föräldrars flykt från Iran till Sverige men också en flykt från sig själv. Det var både staden Helsingborg och omständigheterna av att aldrig passa in som härdade Amin. En annan historia som format honom är dagen han såg sitt första lik. På låten “Alla kort på bordet” rappar han: ”När jag såg mitt första lik var då allting ändrades, jag började ducka alla er som jag älskar mest”.

 

– Det är en sjuk historia. Jag var i ett radhusområde på vintern vid typ fyra så det var mörkt och det var en flicka som gick hem och öppnade dörren så hade hennes pappa hängt sig precis vid hallen. Så hon sprang upp och bara kastade sig i min famn och sa “min pappa har hängt sig själv”, så jag sprang in och då var han där fasthängd i väggen liksom. Så när jag säger att jag såg mitt första lik så var det mer henne, det fuckade mitt huvud för att hon var tolv år och hennes reaktion var lite för mycket att ta in… Jag tyckte fett synd om henne alltså. Jag tänker på henne än idag.

 

 

Se hela intervjun av Malkolm Landréus nedan!

 

 

 

 

Foto: Artin Hojat

 

 



Publicerat:
Redaktionen



NULL